Värmen påverkar dig oavsett politisk inriktning

Vår normala kroppstemperatur är 36–38 grader och vår hudtemperatur cirka 32–34 grader. Det är också upp till dessa lufttemperaturer som vi fungerar bäst. Trots detta klarar vi att överleva i miljöer varmare än så. Det beror på att människan har ett enastående värmeregleringssystem, lika komplext som det är effektivt. Men inte ens vårt överlägsna värmeregleringsystem klarar av hur varma temperaturer hur länge som helst. När lufttemperaturen börja nosa på 32 grader, alltså samma som vår hudtemperatur, börjar det bli jobbigt för alla. För de som tillhör en riskgrupp – små barn, sjuka och äldre inte minst – går gränsen vid ännu lägre temperaturer.

Det ska alltså inte till särskilt extrema temperaturer innan kroppen reagerar. Och då inte på ett positivt sätt. Lyckas inte kroppen hålla temperaturen nere genom att svettas blir vi snabbt slöa, korkade och lättirriterade – forskning visar att vi rentav blir mer aggressiva och våldsamma. Vid långvariga höga temperaturer börjar folk att dö.

Värmen påverkar dig. Den påverkar dig här och nu och den kommer att påverka dig ännu mer i framtiden, oavsett vilken politisk inriktning du har och oavsett om du håller med om att det är människan som ligger bakom den globala uppvärmningen eller inte. Du känner hettan i din hud och den kan förgöra dig. Det går inte att stoppa den globala upphettningen, men det går att lära sig att leva med den. Vi kan anpassa oss. Men då måste vi lära av de som har gjort smartare val än vad vi har gjort hittills. Här är därför tre förslag som beslutsfattare måste ta till sig:

• Aten har gjort det. Miami har gjort det. Freetown, Melbourne och Los Angeles likaså. De senaste åren har de som styr städer som påverkas av extrem värme tillsatt speciella chefer över värmen, så kallade "chief heat officers". De har som uppgift att undersöka hur man kan sänka temperaturen i  respektive stad och få fler människor att inse faran med extrem värme. Hittills har varje utsedd chef varit kvinna, vilket kanske säger något om vilka det är som tar värmen på störst allvar? Hittills är det också bara enskilda städer som har utsett värmechefer, det finns fortfarande ingen nationell värmechef. Sverige borde vara det föregångsland vi har varit inom andra områden och utse världens första nationella värmeansvariga för att förekomma tragedier i hettans spår.
• Gör städerna grönare. Förtätning i all ära, men den bör inte ske på bekostnad av träd och annan växtlighet. För klimatet i en stad är träd som dels ger skugga, dels avger svalkande vattenånga när det är varmt, a och o för att hålla temperaturen på en dräglig nivå. Ett område med mycket grönska är flera grader svalare än ett område med mestadels hårdgjorda ytor. Det gäller inte minst i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, så kallade betongdjungler. Grönska främjar ett behagligt klimat som fortfarande går att leva i medan hårda ytor som exempelvis asfalterade bilvägar främjar en apokalyptisk framtid där det inte går att vara utomhus när det är som varmast.
• Börja bygga för det nya klimatet. Det tredje förslaget följer på det andra. Stadsplanerare och stadsarkitekter måste börja ta extrem värme i beaktande. Det går inte att bygga för ett klimat vi inte längre har. Rå betong, glasväggar och parkeringshus mitt i centrum tillhör kylan som vi upplever mindre och mindre av. Stadsplanerare och stadsarkitekter måste sluta bygga byggnader med enorma kylbehov och istället lära av städer och länder som redan idag är extremt varma. Det är dags för de traditionella materialens och lösningarnas revansch. Kyl med passiva kylsystem istället för luftkonditionering, använd glas och betong med måtta och låt växtligheten ersätta de i alla aspekter klimatkorkade parkeringshusen.

Vi behöver rusta vårt samhälle för den nya verkligheten. Det kräver faktiskt ganska enkla åtgärder när man tänker efter. Argumentet att en omställning kostar pengar som inte finns duger inte. Notan för konsekvenserna om vi inte ställer om vårt samhälle blir mycket, mycket högre.

Izabella Rosengren, vetenskapsjournalist och författare till boken Hetta – Om människan i en varmare värld